Tidningen Aftonbladet intervjuade nyligen mig med anledning av en artikel om prokrastinering. Förutom att beskriva de faktorer som påverkar vår benägenhet att skjuta upp saker som är viktiga, liksom dela med mig av några tips på hur man kan komma tillrätta med sitt beteende, fick jag även förklara hur utbrett detta problem är rent generellt. […]
En av de beståndsdelar i prokrastineringsekvationen som ofta sätter käppar i hjulet för vårt arbete är förväntan. Det handlar framför allt om vilka föreställningar vi har om den uppgift som ska genomföras, det vill säga i vilken utsträckning vi uppfattar den som komplicerad, tråkig eller obehaglig. I vår förväntan ingår också vårt sätt att bedöma […]
Saker och ting som vållar obehag eller tristess uppfattas av hjärnan som en onödig eller hotfull aktivitet, vilket snabbt leder till att vi ägnar oss åt något annat. Istället för att tvinga sig själv att utföra något som känns alltigenom obehagligt kan man utnyttja en belöning som draghjälp. Uppgiften vi undviker kan kopplas samman med […]
Början är oftast svårast. Obehaget vi känner inför att ta tag i en uppgift som vi tror är tråkig och besvärlig gör att vi flyr så länge vi kan. Efter stor vånda lyckas vi till slut sätta igång och jobba, bara för att upptäcka att det vanligtvis går lättare än vi först hade tänkt oss. […]
En vanlig anledning till att vi prokrastinerar är att vi blir avbrutna i vårt arbete. Inte sällan rör det sig om telefonsamtal eller att personer i vår omgivning vill oss något. Problemet med detta är att en stor del av vår arbetstid ägnas åt annat än det vi borde, vilket väldigt lätt leder till en […]
Den vanligaste orsaken till att vi väljer att skjuta upp något är att vi inte orkar ta itu med det vi har planerat. Undersökningar av studenter visar att så många som 28 procent prokrastinerar på grund av bristande energi. Trötthet och orkeslöshet kan därmed vara av lika stor betydelse för vår förmåga att fullfölja våra […]
Att enbart belöna sig när man når sina mål räcker inte alltid för att vi ska bli tillräckligt motiverade i vårt dagliga arbete. För att kunna ta sig igenom perioder av tristess och obehag gäller det även att vi regelbundet belönar oss för våra prestationer. De flesta människor har dock för vana att belöna sig […]
Ett vanligt problem när det gäller att formulera mål är svårigheten att göra en realistisk bedömning av vilken insats som krävs. När vi ska uppskatta hur mycket tid och möda som behövs för att bli klar utgår vi i första hand från tidigare erfarenheter av att jobba med liknande uppgifter. Tyvärr är det en ganska […]
Ordet prokrastinering har gjort en snabb karriär i det svenska språket, sannolikt för att det behövs. Det har hämtats från engelskans procrastination som i sin tur härstammar från latinets pro crastinus (till morgondagen). Men att prokrastinera betyder inte bara att man skjuter upp något till i morgon – ordet har också en negativ klang. Det […]
Om två veckor släpper vår psykolog Alexander Rozental och vår tidigare redaktör Lina Wennersten sin bok om uppskjutande – Dansa på deadline – och det vill vi såklart uppmärksamma! Vi kommer därför publicera korta utdrag från boken under de kommande veckorna, men vi börjar det hela med en kort liten intervju med författarna. Jag ville […]
Vanligtvis beskrivs prokrastinering likt ett irrationellt beteende som kan få olika former av negativa konsekvenser för individen och dess omgivning. Förutom att uppgiften i sig brukar påverkas kan uppskjutande också leda till konflikter med nära och kära, sämre prestation, liksom mer stress och vånda. Det gäller dock samtidigt att vara medveten om att prokrastinering befinner […]
Att skjuta upp sina uppgifter och åtaganden är sällan förknippat med lugn och ro. Beteendet leder istället till en hel del stress och oro över att hinna klart det som behöver slutföras. Trots detta är det vanligt att uppskjutandet fortsätter, ibland med stora konsekvenser för sina prestationer och sitt välbefinnande. Prokrastinering, att regelbundet förhala utförandet […]