När den specialbeställda skåpluckan föll ner på diskhon, studsade vidare på diskbänken för att slutligen landa på det nyslipade golvet kunde Markus Wikborg inte göra annat än gråta. I den fyra meter långa diskbänken som Markus lyft in genom fönstret med en inhyrd lyftkran var det nu en djup spricka, diskhon var bucklad och i golvet fanns ett djupt jack. Köket som tagit hundratals timmar att färdigställa var förstört.
– Så fort jag gick förbi de där skadorna kunde jag inte låta bli att fälla en tår, säger Markus. Det verkade inte vara synliga för någon annan, men de var det enda jag såg när jag tittade på köket.

Det Markus beskriver är den smärtsamma baksidan av Ikea-effekten, en psykologisk mekanism som beteendeekonomerna Dan Ariely och Mike Norton upptäckt.

En Billy-bokhylla från Ikea bör se likadan ut oavsett om den sålts i Malmö eller Minneapolis. Trots det hävdar de amerikanska forskarna att vi blir extra nöjda med de Ikea-möbler vi byggt själva. Det är anledningen till att de namngett effekten efter det svenska möbelföretaget.
I ett av sina experiment såg de hur banktjänstemän upplevde att legofigurer de själva byggt var betydligt finare än de som deras kolleger byggt. Trots att alla gjorde exakt likadana legofigurer så ansåg testpersonerna att de figurer som de själva byggt säljas till ett högre pris om de var till salu. I ett annat experiment lät de personer ange hur mycket de var villiga att sälja pappersfigurer de själva vikt för. Samma personer frågades också hur mycket de var villiga att betala för andras pappersfigurer. Skillnaden mellan vad ens egen pappersfigur skulle säljas för och vad andras kunde köpas för var väldigt stor.
– Vi värderar alltså saker vi gjort själva högre, men vi tror också att alla andra värderar sådant vi gjort själva lika högt, säger professor Dan Ariely från Duke University och påpekar att effekten inte bara sträcker sig till möbler utan även barn.
– När jag är ute med mina barn så blir jag alltid förundrad över att inte alla stannar upp och noterar hur fina och speciella de är, säger Dan Ariely till Moderpsykologi.

Harvardprofessorn Mike Norton lyfter gärna fram att få känner till Ikea-effekten förrän de väl fått uppleva den.
– Problemet är att ingen vet om att de uppskattar saker de gjort själva mer innan de testat det. Vi måste alltså utbilda människor i hur de blir hemmafixare.

I den första studien som ledde fram till upptäckten av Ikea-effekten intervjuade Dan Ariely och Mike Norton först försökspersonerna för att se vad de hade för inställning till att göra saker själva. De flesta hävdade att de hellre skulle anlita någon än att göra saker själva. Tanken att låta en professionell utföra arbetet var mer lockande och de flesta trodde också att de i så fall skulle bli nöjdare med resultatet. En värdering som alltså vändes upp och ner då testpersonerna själva provade på att bli hemmafixare.

Om Ikea-effekten kan få folk att värdera sina ägodelar högre blir det så klart intressant för fler företag än Ikea att spinna vidare på gör det själv-tråden. Mike Norton och Dan Ariely tycker sig också se en trend där allt fler försöker bygga in en Ikea-effekt i sina produkter. Det kan handla om skor som går att ”skräddarsy” på olika vis, eller hemsidor där designen till viss del är valbar. Genom att ge kunden inflytande över hur skon ska se ut så skapas en känsla av att kunden faktiskt själv gjort skon. På så sätt blir skon något som kunden lagt tid och engagemang på och som han eller hon därför skulle tycka bättre om. Det går alltså att uppleva Ikea-effekten även vid insatser som till och med är mindre krävande än att montera en Ikea-möbel.

Trots sina skavanker i köket tycker Markus Wikborg att man inte ska vara så rädd för att axla rollen som hemmafixare. Trots sitt initiala missöde har inte låtit sig nedslås utan är nu inne på sin fjärde lägenhetsrenovering.
Även effektens upptäckare Mike Norton har upplevt baksidan av sin teori.
– För åtta år sedan tog jag en stenhuggarkurs med en kompis, berättar Mike Norton. Under denna så tillverkade jag troligtvis den fulaste stenskulptur som någonsin gjorts. Trots detta har jag släpat med mig denna under alla mina flyttar eftersom jag ändå känner någon form av känslomässig koppling till min skapelse.

Så vet du att du är hos en hemmafixare: Ett besök hos en hemmafixare börjar alltid med en obligatorisk rundvandring i hemmet. Även om du sett de inbyggda högtalarna tio gånger så är hemmafixaren inte sen på att ännu en gång lyfta fram sin innovativa lösning. Skulle du få chansen att se hemmafixarens förråd skulle du mötas av en samling tyngre verktyg som enligt hemmafixaren “är bra att ha”.

Så fungerar en hemmafixare: Till skillnad från oss andra har hemmafixaren förstått kraften i Ikea-effekten. För honom eller henne är ett kök inte bara ett kök utan en källa till glädje. Mat som lagas på sådant som byggts själv blir både godare och är troligtvis i hemmafixarens ögon bättre på alla sätt och vis. Många hemmafixare säger att de gör det för att det är mer ekonomiskt att göra vissa saker själv. Må så vara men den verkliga anledningen är nog att han eller hon vet att sakerna de gjort själv är mer värda än sådant andra skulle gjort.

Så blir du en hemmafixare: Enligt professor Mike Norton så känner de flesta inte till Ikea-effekten. Steg ett till att bli en hemmafixare är därför att bara göra något själv. När ditt första projekt väl är slutfört så är det bara att njuta av den glädje som Ikea-effekten för med sig. Var orädd men kom ihåg att avsätta tillräckligt med tid för ditt projekt.

Text: Niklas Laninge
Publicerade ursprungligen i Modern Psykologi
Bild: flickr.com/homefuneral